Wow....
Över 1 månad sen ja skrev i bloggen, jag vet inte riktigt varför jag glömmer av den. Gör de verkligen inte av mening iaf, vill ju skriva av mig, behöver skriva av mig :)
Va händer sen sist? Inte så mycket egentligen! Idag känner jag mig bara trött på allt skit o motgångar jag haft den senaste tiden. Jag orkar inte riktigt med allt på en gång. En sak i taget känns som jag behöver ta itu med för att känna att jag har kontroll.
Jag vet att jag behöver ta de lugnt, och acceptera livets gång....eller hur ska man kalla de? Inte bara i vardagen, utan även jobbmässigt.
Om ca 1 månad får jag dra på mig de rosa arbetsbyxorna igen :) Kanske de jag behöver för att slippa känna efter hur jag egentligen mår inombords. Att ha så pass mycket att göra i 5 månader att jag inte orkar tänka på något annat än att tjäna massa pengar till bröllopet :)
Jag behöver lite medvind nu känner jag, och har bestämt mig för att pröva lyckan med att inte gå i gamla invanda mönster, gamla vanor man haft i 9 års tid. De här kanske var vad jag behövde? Få en spark i arslet o ta tag, och våga göra nåt annat i mitt liv.
Så himla många beslut som ska tas, kanske därför som jag totalt flippar ut i bilen på väg hem från jobbet för att det är för mycket just nu?
Det som stör mig mest är hur jag har blivit behandlad, samtidigt som man känner sig tvingad att ta tag i andra saker som man inte riktigt orkar me nu. Men men... Det är mycket som ska få plats i den här lilla skallen. Livet, valen, jobben, o allt jävla tjat om att jag börjar bli för gammal o att det är dags att börja producera massa barn. Inte mina ord, andras. Det är verkligen inte accepterat att inte välja o ha några barn. Man måste skaffa barn, för dom är ju så goa säger alla föräldrar samtidigt som dom gapar på dom att dom inte orkar med hur jobbiga dom e.
"Nu börjar de bli dags för dig o skaffa barn, dom är ju så underbara! Samtidigt som människan gapar o skriker på barnet att ungfan måste sluta va så jobbig" Ehh Ja jätteunderbara eller hur, precis de du förmedlade med att gapa :P
De här va lite blandat inlägg som flöt ihop i en liten röra, men det är så trångt i skallen just nu. Det handlar liksom inte bara om en grejj. Jag har flera 1000 olika saker jag ska behöva ta itu med samtidigt. Som jag sa det är inte konstigt att jag totalt flippar ut i bilen på väg hem med att skrika rätt ut. (inte gråta, utan bara avgrundsvrål) Hoppas verkligen ingen såg mig ;)
Kanske jag helt enkelt borde göra en ToDoList på allt jag behöver ta itu med, som är akut. De e bara så jäkla synd att de inte är accepterat att man känner sig slutkörd o bara vill ligga i sängen under ett täcke resten av den här veckan. Jag ska orka klistra på mig ett leende oxå. Och jag vet att de där leendet är ganska akut att bocka av på listan.
Ja ska även behöva visa att jag inte är en hatare, o de vet vell de flesta vid de här laget att jag är världens genomsnällaste person man kan ha o göra med. Om man nu inte gör nåt alldeles galet mot min familj, då har jag svårt att vara snäll... eller om man gör nåt elakt mot mina djur, då är jag den värsta man kan stöta på på gatan......
Är de konstigt att jag är slutkörd? Överallt problem problem problem.
Nä nu åker kycklingen in i kylskåpet, idag tänker ja fan unna mig en pizza. Ska sitta o lata mig i soffan resten av kvällen, skulle njutit av o sluta tidigt imorron men ibland blir planeringen inte riktigt som man tänkt? De gör mig oxå galen!
Todeloo
Var rädd om dig! Älskar dig min fina dotter!